Vi lägger björn-letandet vid sidan och fokuserar på de gosiga nallar som vi faktiskt vill ha inomhus. Vi riktar in oss på barns samband med nallar samt dess betydelse i unga åldrar.
Vi vet att gosedjur och nallar är väldigt vanligt bredvid en väldigt ung person. Det sägs att redan vid 1 års ålder har en tredjedel av alla barn knutit an med ett gosedjur, som ofta blir den klassiska gestaltningen av en nalle. Många barnkammare idag är fulla med nallar, dockor, snuttefilt och andra gosedjur. Tillsammans så har de en gemensam nämnare. Att barn får en speciell favorit, en förtrogen vän och ingår som en del av nattningen. Det finns många barn som totalvägrar att sova utan sin nallen vilket är ett härligt teckan på vad nallen betyder för barnen. Enligt forskning och psykodynamiska teorier hjälper gosedjuret till att “bryta sig loss” från mamman. De säger också att barn i allmänhet behöver något att överföra känslorna till när mamman är utom synhåll, speciellt när barnet ska sova och trygghet är otroligt vitkigt.
Vid två års ålder hade behovet av en mjuk trygghet och nallar ökat till hela 90%. Den emotionella bindningen har däremot hur mycket föräldrarna förser barnet med gosedjuret. Tillåter dem att alltid ha den vid sig blir såklart bandet mellan nallen och barnet starkare. Det finns mer än trygghet som mjukisdjuret skapar, den hjälper även barnet att tolka och förstå sin omgivning. Med sin nalle är det tillåtet att både vara stark och svag. Även sättet att leka med nallen som barn ger en form av kommunikation för barnet. Genom leken med gosedjuret kan ungen tydliggöra sina känslor, både inför sig själv och för sin omgivning. När barnet blir äldre så växer en ifrån den direkta kontakten med gosedjuret. Nallen kan dock ligga undanskymd för att ändå finnas till vid behov av tröst även i tonåren.